nytt i hemmet

På lördag åkte jag och Alexander till Sotka och Ikea för att skaffa lite nytt hit hem. Har fixat lite i vardagsrummet och är helnöjd!

Denna fina turkosa flaska jag har i fönstret fick jag av mamma, så fin färg!

Har verkligen fått dille för inredningslimbilder, denna gång blev det några fina fåglari vardagsrummet. Från Ikea.

Här syns mer av en helhet. Mattan framför teven är ny, från Sotka,

Köpte även ett skönt lamskinn (inte äkta) från Ikea som får hänga på soffan. Är dock sugen på några mindre att ha på våra träpallar...

Den silvriga brickan och ljusstakarna har jag fyndat hos mommo och mofa, det turkosa ljuset i glasburken har mamma köpt åt mig.

Älskar verkligen fräsha blommor, och tulpaner känns sådär extra härliga nu. Dessa köpte älskling åt mig idag♥ Vasen köpte vi på Ikea.

update från Åbo

Länge sen sist, må jag säga. Ber om ursäkt, men har haft en massa annat att tänka på, både roliga och mindre trevliga. Men allt ordnar sig så småning om!
Sedan sist har jag bott över ett veckoslut här i vårt hem, jobbat två sista arbetsdagarna, flyttat hit officiellt, gått på en avskedsfest (en förbannat bra fest, tack Natalie!), besökt Åbo centrum och bara levt livet. Jag älskar dethär stället jag och Alexander nu får kalla vårt hem. Känns faktiskt deppigt med att börja skolan, men jag tror den känslan går över så fort jag är igång. Alexander hade sin första skoldag idag, så jag har passat på att städa hela lägenheten, samt bakat en blåbärspaj som han skall få smaka på bara han kommer hem. Senare idag blir det troligen ett besök till centrum för att träffa Sofia (härligt att ha gamla vänner i nya hemstaden!), och kvällen blir en myskväll, dels för mig själv och dels med älskling. Då Atte är ute och äter med sina klasskompisar skall jag passa på att skämma bort mig själv riktigt ordentligt här hemma, med ett bad.

Imorgon börjar även min skola, måste erkänna att jag är lite nervös. Nervös men taggad. Tyvärr blir det inga bilder i detta inlägg, återkommer ikväll med lite bilder från dagen, jag lovar!

lägenheten

Hallen

Köket

Badrummet

Sovrummet

Vardagsrummet

Utsikt från balkongen - härligt med lite grönt!

Balkongen

Så här har ni dem, äntligen! Bilderna från vår härliga tvåa. Lägenheten är underbart ljus, så vi har strävat till att inreda den så ljust som möjligt. Vi har dessutom kombinerat saker som vi båda två gillar, och resultatet blev en personlig, fin tvårummare, vårt mysiga hem. 

Det fattas ännu så saker, liksom mattor, gardiner och dynor, men snart har vi allt på plats. Vad tycker ni?

tankar kring flytt och samboende

Flytten till Åbo är aktuellare än någonsin just nu. Om 8 dagar bor jag nämligen inte hemma mer. Inget mer Karis, inget mer Gåliäng.
Att flytta bort, då jag hela mitt 18-åriga liv bott på samma ställe, är stort. Lämna mamma och pappa och det trygga skyddsnät de alltid erbjudit mig. I 18 års tid. Plötsligt skall jag själv bygga upp denna grundtrygghet, i en ny och främmande stad. Det känns minst sagt nervöst. Skönt, men nervöst.

Jag är dock inte ensam. Min underbara pojkvän, min blivande sambo - han kommer finnas där varje steg jag tar. Vi skall tillsammans uppleva studielivet, göra beslut samt pröva oss fram med allt det nya. Alexander och jag.
På den senaste tiden har jag tänkt på vårt förhållande mer än någonsin. Det är ett stort steg att flytta ihop i en ny stad, och jag måste med hela mitt hjärta tro på det vi gör. Veta att vi gör rätt. Jag har tänkt mycket på armétiden. På kvällar som jag gråtit mig till sömns, de kvällar då jag var övertygad om att min lycka inte var funnen. Jag har tänkt på de meddelanden jag skickat åt Alexander, där jag krävde svar, om huruvida vi skulle klara av ett liv tillsammans. Om han verkligen älskade mig av hela sitt hjärta. Jag ifrågasatte så många saker som jag i vanliga fall anser självklara. Jag balanserade konstant mellan glada, kära Ida och henne, som inte trodde på varken genuin lycka eller sig själv. De allra värsta kvällarna frågade jag Alexander upprepade gånger om han verkligen trodde på oss, trodde på vårt förhållande. Och varje gång svarade han ja.
Självklart visste jag hur han tänkte, och givetvis tänkte jag lika. Och den dagen då jag stod vid militärens portar för sista gången, och såg min finaste rusa rakt i min famn, då visste jag att framtiden var vår.

Med denna tillbakablick i tankarna har jag funderat på dethär med att vara sambo. Om hur det fungerar för oss. Jag har fruktat oklarheter, utmattning, strider och bråk. De två första har vi redan fått uppleva i flyttprocessen, men jag antar att sådant hör till. Att jobba fulla dagar samt packa och planerat flytt till en stad hundra kilometer bort, det tar på krafterna.

En annan tanke som ofta slagit mig är all tid vi kommer ha tillsammans. Vi bor trots allt under samma tak, vilket vi inte är vana med. Kommer vi få se nya sidor av varandra? Dåliga eller goda sidor? Allt detta är sådant som vi kommer få svar på om 8 dagar. Eller jaa, kanske redan före det. Vi skall nämligen spendera torsdag till måndag i lägenheten. I vårt hem. Som jag har längtat!

En dröm blir sann.

10 dagar kvar. 10 dagar tills jag för första gången prövar om mina vingar bär. Om 10 dagar flyttar jag och Alexander till vår egna lägenhet. Endast 10 dagar...

Känns som att vi förberett detta i en hel evighet. Från den dagen då Alexander frågade mig om vi skall flytta ihop, tills idag, har känts som tre år. Redan i ett tidigt skede hade jag planerat allt i mitt huvud, och bara väntade till att få börja förverkliga alla mina idéer. Nöjde mig inte med att ha mina planer på ett papper, jag ville slippa och göra konkret. 

Då Alexander slapp ut från det gröna började bostadsletandet på allvar. En allt för lång tid endast kollade vi in möjliga bostadsområden och klickade in oss på enstaka lägenhet. Vi beslöt i vilken klass vår hyra skulle ligga, vad allt som skulle införskaffas och hur vi skulle finansiera hela kalaset. Det var mest tal och inte så mycket förverkligande. Jag infann mig i någon slags konstant stressbubbla, då det kändes att vi hade en massa kvar att göra, men inget blev gjort. Jag var frustrerad och ledsen mestadels av tiden, och det kändes att jag inte kunde andas mellan varven. Lyckligtvis insåg Alexander att mitt tysta lidande höll på att ta kol på mig, och engagerade sig desto mer i hela bostadssökandet. Och tur var det - det var nämligen han som hittade lägenheten vi idag får kalla vår. Nu i efterhand är jag så otroligt tacksam över hans insats: han representerade även mig på lägenhetsvisningar där jag inte kunde delta, han ordnade med kontrakt och överlag satt en massa tid på detta.

Vår lägenhet, vår egna lägenhet, är stor och rymlig med sina 60 kvadrat. Två rum och kök. Stora, ljusa rum. Nu efter tre flyttlass börjar dessa rum bli en helhet, de blir vårt hem. Jag kan inte vänta med att visa hur fint vi har det. Nu i torsdag skall vi med Alexander till Åbo för att bo i vår fina tvåa över veckoslutet, och fixa med det sista. Då lovar jag en massa bilder, så håll utkik!

Bilder lånade från Weheartit.

sliter ihjäl mig

Har inte hunnit blogga, då jag spenderat mina tre lediga dagar på bästa möjliga vis, med Alexander. På tisdag hämtade vi ut en del paket, köpt små grejer till vår lägenhet samt besökte Jennies och Viggos mysiga etta! Onsdagen gick också ut på att köra runt och hämta paket, ett av dem innehållande min sena student- och två-årsdagsgåva av älskling. Ni ska få se senare, vad jag kan säga är att detta uppskattades VERKLIGEN mycket.
Onsdagkvällen var kaos. Jag och Alexander skulle ut och springa ruscher i uppförsbacke, och allt verkade perfekt. Löpningen kändes sådär härligt avslappnad och rullande, då det plötsligt small. Fjärde gången i år som mitt baklår ger upp. Blir inga tävlingar alls för min del i år, och det känns surt. Tur i oturen var att jag hade Alexander där då det hände, annars vet jag inte hur all skulle ha slutat.
Fick torka mina tårar, för på torsdag morgon begav vi oss, jag och Atte tillsammans med min mamma, till Åbo för att hämta nycklarna till vår lägenhet. När jag första gången steg in i lägenheten visste jag, att den här tvåan skulle bli det perfekta hemmet för både mig och Alexander. Vi svettades och slet då vi bar in de möbler vi redan hade, bland annat en soffa som vi fyndat för en billig peng. Vill inte visa er ännu, men jag lovar att när allting står klart så skall ni få se varje liten vrå av vår lya. På kvällen blev det ännu ett besök till Ikea, där vi inhandlade en massa smått och gott.

Idag är dag ett av tre j*vligt tunga arbetsdagar. Javisst, det handlar om endast tre turer, men när den första turen är 16,5 timmar lång (!!), däremellan dryga fem timmar sömn, och därefter en 11 timmars tur och en 10 timmar lång.  Blir alltså nästan 40 timmar arbete på endast tre dagar...måste....orka....

Dessutom skall ni få se en massa fina bilder Sara tog på mig och Atte förra veckan! Bara ni har lite tålamod.

snart...

ÄKTA LYCKA

Under de senaste dagarna har jag...

...haft lite mini-semster, givetvis med Alexander.
...cafémyst med Sofia.
...kaffedejtat två fina vänner med deras andra hälfter.
...gett blod tillsammans med Atte.
...besökt stranden med härliga grabbar.
...jobbat.
...åkt en massa bil.
...ätit skräpmat allt för ofta.
...vaknat upp bredvid älskling tre morgonar i sträck.
...skrämt ihjäl Atte genom att idag helt plötsligt rasa ihop på golvet. Svimmade då jag steg upp alltför snabbt... Alexander blev så rädd att han städade mitt rum medans jag fick sitta i sängen. Han är alltför fin min pojkvän.
...och det bästa av allt... Jag och Alexander har fått en lägenhet!

happyhappyhappy.

Atte får representera min (vår) lycka. Dessutom är han så himla söt på denhär bilden...

små habegärd

• Vita Converse. Mina ser ut som jag vet inte vad, helt förståeligt efter 4 år i bra och flitig användning...
• En ljusbrun, skön soffa.
• Ljusa jeans.
• En tröja med ryggdetaljer.
• En ny läderjacka, gärna i MC-modell.
• En bred säng, så vi båda ryms och sova utan att någon (läs: Alexander) tar upp allt utrymme...
• En massa fina skålar och burkar i fina färger, till den kommande lägenheten.
• Trasmattor på golvet.

Såhär tänker jag (bild lånad härifrån)

• En kaffemaskin, Helst en Dolce Gusto (läs noggrant nu mamma!) med Chai Latte och kakao-kapsyler.
• Ett strykjärn och bräde. Okej, egentligen vill jag inte ha det, men det behövs tyvärr...
• Brödrost.
• Och framförallt - en fin lägenhet...

jobb och lägenhetsvisningar

Idag stör det mig mer än någon annan dag hittills att jag sitter på jobb - vädret är helt galet skönt där ute! Skulle verkligen vilja fila på solbrännan, men inne från kiosken blir det svårt. Hettan här inne är dessutom helt galen, som att vara i solen med en ångkokare och en grill, ooh...

Men pengarna rullar in, och det behövs verkligen. Snart blir nämligen min och Attes flytt till Åbo väldigt aktuell. I princip all vår lediga tid har vi kollat runt efter den perfekta lägenheten, och i onsdag skall vi på lägenhetsvisning till Åbo. Tvåan vi tittat på verkar helt toppen, så vi hoppas verkligen att den även i verkligheten är så fin som på bild. Då nappar vi lätt till. 

Oooh vad jag längtar till mitt egna hem!!

 

tre detaljer

Supersnygga skålar där det står "Dippi" och "Party". Älskar verkligen färgen. Tack Sofia!

Iittalas "Kastehelmi" - serie levererar. Dessa fick jag av gudmor till födelsedagen. Om någon känner för att köpa mer åt mig från denna serie så tar jag gärna emot.  

Fick av mormor en fin te-låda. Jag har utvecklat ett beroende till te, och denna låda är väl bara för fin. Kommer passa bra hos mig och Atte tror jag!

Flytt och saxar

För dem av er som levt under en sten (eller helt enkelt inte regelbundet följer min blogg) så kan jag berätta, att jag i höst flyttar in i mitt första egna hem. Mitt och Alexanders första hem. Vi kommer bo i Åbo, då vi båda kommer studera där. Ni kanske tycker att jag är ute lite för tidigt, men jag planerar gärna i förväg stora saker som denna. Så har redan börjat samla på mig en del nya saker. Allt angående flytten hittar ni i fortsättningen under kategorin "I´m moving out".

Första inlägget i den nya kategorin blir om mina nya, fina saxar. Alltså seriöst, de är dösnygga. Dessutom bra kvalitet, då de är av Fiskars. Mamma hade dessa, oanvända, som överlops, så hon tänkte att de kan uppskattas mer hemma hos mig. Jaaaaa!